Invasiva främmande arter

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Kanadensiskt gullris sprider sig effektivt på torra till friska marker, vägkanter och öppna områden. Den bildar täta bestånd som konkurrerar ut inhemska växter och minskar den biologiska mångfalden.

För att bekämpa arten bör plantorna ryckas eller slås innan de blommar och sätter frö. Växtmaterialet ska samlas in och lämnas till avfallshantering. Upprepad bekämpning under flera år krävs eftersom nya plantor lätt etablerar sig från kvarvarande rötter och frön.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Blomsterlupin sprider sig snabbt i öppna marker, längs vägar och på ängar. Den bildar täta bestånd som tränger undan andra växter och förändrar markens näringsbalans.

Den bör bekämpas genom att rycka upp plantorna med rötterna eller slå dem upprepade gånger innan frösättning. Växtdelar ska samlas in och hanteras som avfall. Bekämpningen behöver upprepas under flera år eftersom frön kan överleva länge i marken.

  Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket  

Jättebalsamin sprider sig snabbt i fuktiga miljöer och längs vattendrag. Den bildar täta bestånd som tränger undan andra växter.

Den är relativt enkel att bekämpa - genom att dra upp plantorna innan frösättning. Lägg i sopsäck och lämna på lämplig återvinningsstation. Man får dock repetera proceduren några gånger under några år då gamla frön kan gro i marken.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Gul skunkkalla växer i våtmarker och kan ta över stora områden, vilket påverkar den biologiska mångfalden negativt.

Skunkkallan åtgärdas genom uppgrävning av hela plantan tidigt på säsongen innan blomning. Lägg i sopsäck och lämna på lämplig återvinningsstation.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Jätteloka är en stor växt som kan orsaka allvarliga brännskador. Växtsaften i kombination med solljus kan ge blåsor och långvariga hudskador, så ha heltäckande kläder och skyddsglasögon vid bekämpning.

För att lokalt utrota jättelokan rekommenderas rotkapning till ca 15 cm djup och att hela växten läggs i sopsäck och lämna på lämplig återvinningsstation.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket  

Vresros sprider sig längs kuster, stränder och sandiga marker i exempelvis vägkanter där den bildar täta, svårgenomträngliga snår som konkurrerar ut annan vegetation.

Den bekämpas genom att gräva upp hela rotsystemet eller genom upprepad nedskärning i kombination med uppgrävning. Allt växtmaterial ska tas bort och lämnas till avfallshantering. Eftersom den lätt växer upp igen krävs uppföljning och återkommande insatser under flera år.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Parkslide är en mycket invasiv växt som sprider sig snabbt och är svår att bekämpa. Den kan bilda täta bestånd som tränger undan andra växter och minskar den biologiska mångfalden.

Växten har ett kraftigt rotsystem som kan sprida sig flera meter under marken. Parkslide sprids främst genom rotdelar. Mycket små fragment kan ge upphov till nya plantor, vilket gör att felaktig hantering riskerar att förvärra spridningen. Bekämpa den inte om du inte måste! Tänk på att den har funnits i Sverige som trädgårdsväxt sedan 1800-talet. Läs på ordentligt om de olika metoderna och vad som passar för just den aktuella platsen.

OBS! inga bekämpningsmetoder idag kan garantera utrotning av parkslide.

Illustration: Jakob Robertsson/Typoform, Naturvårdsverket

Lövplattmasken är en relativt ny invasiv art i Sverige som främst sprids via handel med växter och jord. Den lever i marken och äter daggmaskar, vilket kan påverka jordens kvalitet och ekosystem i trädgårdar och parker. Den är ofarlig för människor men kan få stor påverkan på naturen. Har du köpt nya växter i kruka - kontrollera insidan/undersidan av krukan och jordklumpen noggrant.

Om du hittar en lövplattmask:

• plocka upp den
• avliva den genom att lägga den i en burk och frysa den
• rapportera fyndet

Södertälje kommun har ett markägaransvar för invasiva främmande arter på kommunalt ägd och förvaltad mark. Det innefattar också alla kommunalt skötta naturreservat. Däremot har kommunen inget övergripande ansvar i frågan. Länsstyrelserna har tillsynsansvaret och Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret.

Södertälje kommun arbetar enligt riktlinjer från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Arbetet omfattar:

• bekämpning av prioriterade arter
• bekämpning i prioriterade områden (skyddad natur)
• kartläggning av invasiva främmande arter
• information till invånare
• samarbete med markägare

Du måste alltid undvika att sprida invasiva arter. Har du dem på din tomt ska du minst hindra spridning – och för vissa arter är du skyldig att aktivt bekämpa dem. Bekämpning innebär inte alltid att en art ska utrotas helt. I många fall handlar det om att förhindra spridning eller begränsa växtens växtplats.

Du kan göra stor skillnad genom att:

• inte plantera invasiva arter
• inte slänga trädgårdsavfall i naturen
• bekämpa invasiva arter på din egen mark
• kontrollera nyinköpta växter och jord
• rapportera fynd

Andra tips:

• välj inhemska växter
• rengör redskap och skor
• flytta inte jord eller växtdelar
• läs på och sprid kunskap

Om du upptäcker invasiva främmande arter på kommunal mark är du välkommen att skicka in en felanmälan.

• via vårt felanmälansformulär,
• via vår mobilapp ”Felanmälan Södertälje kommun” eller
• via Kontaktcenter per kontaktcenter@sodertalje.se eller via telefonnummer 08–523 010 00.

Glöm inte att uppge kontaktuppgifter om du önskar återkoppling.

• Artportalen - Invasiva arter 
• Svenska Jägareförbundet - Invasiva främmande arter
• Havs- och vattenmyndigheten - Rappen – rapportering av vattenorganismer